BIOGRAPHY: Leonard Bydén. Hernösands Stifts Herdaminne. Uppsala:Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, 1923 I- IV p. 70 vol. I Kyrkoherdar i Arjeplog

Johan Olai Hapstadius (1642-62), bondson från Hapstad i Själevads socken, stud. i Upsala 1 nov. 1630. I Upsala domkapitel 19 okt 1639 androgs välborne grefvinnans på Rydboholm begäran att studiosus Johannes Olai Hapstadius måtte till H. nådes predikant ordinerad varda. Skulle examineras. Hitkom såsom pastor 1642 och uppbar till en början samma lön som företrädaren; dock ökades penningelönen till 50 dlr sänt årligen genom Kgl Maj:ts brev af 9 nov 1646. Att pastor Hapstadius icke behärskade lappskan, kan man döma däraf, att för tolken utanordnades 4 tr särskildt. Han synes emellertid varit mycket verksam och fått sin församlingskyrka småningom prydd och försedd med nödig skrud. Sålunda skänkte bergmästaren Hans Philip Lybecker ett conterfeij af H.

M:H Drottningen till kyrkan 1643. * "H. Maj:t förärade år 1646 8 alnar Atlask jämte snören och foder till mässhake samt 1u aln. gult Atlask til korset på mässehaken, item 2 stycken Slisingslärft till mässeärk hvilka kläder riksrådet herr Carl Bonde lät på sin bekostnad förfärdiga i Stockholm." V. bruksskrifvaren Aegidius Otto och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter skänkte litet emellan gåfvor till gudstjänstens bruk m.m. *Samma porträtt pryder ännu Arjeplogs kyrka.( Vol I, 71) Men först 1649 fick kyrkan en klocka vägande 1skpund, 2 pd och 1 mark hvarvid Hapstadius i sin upplagda kyrkobok tillägger:"Gud Alsmechtig ware H.K. M lönn". Första visitationen här ägde rum 27 jan 1652, då prosten i Piteå öfversåg räkenskaperna. Hapstadius utn. till khde (kyrkoherde) i Råneå 25 okt.1661 och tillträdde maj 1662. (Vol III,189 ) Johannes Olai Hapstadius (1664-70), stud. i Uppsala 1 nov 1630, prästvigd 13 nov 1639, kyrkoherde i Arjeplog 1642 (se D.J. s. 70). Vid sammanträde 8 sept 1661 fann konsistoriumet Härnösand skäligast att herr Johan i Arjeplog såsom den där både för åren och sine besvärlige tjänster måtte domkapitlets introduktionsbref reste han ned för att låta höra sina predikogåfvor. Råneåborna, som till khde (kyrkoherde) önskade få antingenföreträdarens son eller ock komm. O. Puchaeus i Skellefteå, sände emellertid som ombud Olof Larsson i Jemteön till Hsand (Härnösand) med en skriftlig framställning härom. Denne måste dock inför konsist. 25 okt 1661 erkänna att Hapstadius hade presenterat sig med en berömlig predikan, däraf hvar man sig hugnade och tröstade hvarför konsist. (konsistorumet) förehöll församlingens uppförande och ansåg att den bort betacka Consistorio för dess åhåga och besynnerligen att dem en sådan man tillskickad är, som hafver nederlagt sådana prof hos sina förmän, den de tryggeliga.

p. 70 I. Vicars [parish priests] in Arjeplog. Johan Olai Hapstadius (1642-62), a farmer's son from Hapstad, Själevad's Parish, student at Uppsala November 1, 1630. At Uppsala diocese meeting 19 October 1639 the Countess of Rydboholm request was put forth that [studiosus] Johannes Olai Hapstadius might be ordained to be a preacher for his highness. Should graduate.. Came here as pastor 1642 and received to begin with the same pay as his predecessor; however the pay was increased to 50 dlr yearly throughHis Royal Majesties ... of November 9, 1646. That pastor Hapstadius was not able to speak the language of the Lapps, one can conclude from the fact that the interpreter was a pay of 4 --- was arranged. - He seemed, however, to have been much occupied and with time he got his parish church decorated and furnished with necessary vestment. Consequently mine inspector Hans Philip donated a portrait of Her Majesty the Queen to the church in 1643 [this very portrait still adorns the church in Arjeplog]. Her Majesty donated in 1646 16 feet of scarf together with strings and linings for the chasuble [a loose, sleeveless often ornate outer vestment worn by a priest celebrating Mass or the Eucharist] together with 3 feet of yellow cloth band for the cross onthe chasuble, item 2 pieces of Slisings cloth for vestments, which cloth councellor Carl Bonde at his own expense had made in Stockholm. I p. 71 But first 1649 did the church get its church bell weighing 1 skeppund, 2 pd och 1 mark or 184 kg or 368 pounds [skeppund = 175 kg; about iron 136 kg;pd or lispund = 8.5 kg ; mark = skålpund or 425 gram] at what time Hapstadius writes in the Parish Register:God Almighty reward Her Royal Majesty." The first inspection here took place 27 of January 1652 when the dean of Piteå audited the books. Hapstadius appointed to parish priest in Råneå Oct 25 1661 and began his service in May 1662. Leonard Bydén. III, p. 189 Johannes Olai Hapstadius (1664-70), student at Upsala Nov 1, 1630, ordained to priest Nov 13, 1639, vicar of Arjeplog Parish 1642. At a meeting Sept. 8, 1661 the Consistory at Härnösand found most reasonable that MrJohan of Arjeplog as the one both for length of time and difficult service to receive a letter of recommendation from the diocese. He travelled down to let them listen to his talent as a preacher. The people of Råneå, however, who desired the son of the predecessor or assistant vicar O. Puchaeus of Skellefteå to be their nextvicar, sent Olof Larsson of Jemteön to Härnösand with a letter to that effect. The latter, however, had to recognize before the Consistory on Oct 25, 1661, that Hapstadius had presented himself well with a distinguished sermon,which satisfied everyone. For this reason the Consistory reprimanded thepeople in the parish for their behavior and thought that they ought to appreciate the Consistory's thoughtfulness especially as they have been given a man, who had proved himself before his superiors.

NC W2 7492 rå p. 38-40 Råneå Socken 1654-1954 (Red. Engelbert Byström) sid. 38

Den nye kyrkoherden var bondson från Hapstad i Själevads socken och var född omkring 1610. Han blev student år 1630, prästvigdes 1639 och tjänade först såsom grevlig predikant på Rydboholm. År 1642 kom han såsom kyrkoherde till Arjeplog, där han enligt Kungl. Maj:ts brev 1646 fick penninglönen höjd till 50 daler silvermynt per år. Tiondebidraget var av många orsaker tämligen magert i denna del av stiftet. Han arbetade med stor energi på att få den torftiga lappmarkskyrkan prydd och utrustad med nödig skrud. Den ägde icke ens klocka, vilken Hapstadius dock kunde anskaffa år 1649. Han lade också upp Arjeplogs första kyrkobok. när han efter 20 slitsamma år kom till Råneå i maj 1662 hade han givit ut sin bästa mannakraft. Under Hapstadius tid färdigbyggdes den första prästgården i Råneå. Till bostället hörde bl. a. ett fiske- och kvarnställe i norra forsen i Råneå. Detta hade han egenmäktigt försålt till länsmannen Jöns Dagesson. Vid mars-tinget år 1695 återbördades det till prästbordet. sid 40 ... Vi känna föga om Hapstadius´ liv och gärning under Råneåtiden. Akterna äro få och ordknappa. Personliga notiser förekomma sällan. Hapstadius dog redan 1670 och begrovs i kyrkans kor. Resterna av hans gravsten finnas ännu kvar. Änkan Gertrud, f. Nilsdotter, testamenterade efter sin salig man Annandag Jul 1670 till kyrkan "en ny mäss-serk bestående av ett helt slessingstycke". Hon levde ännu 24 år efter sin man. Av allt att döma lämnades hon och barnen i den största fattigdom. Hon fick två nådår, d.v.s. fick bo kvar i prästgården och uppbära in-natura-lönen i två år mot villkor att underhålla vice pastor. Enligt en anteckning i domkapitelshandlingarna fick hon utdelning av något som hette Vi-byggeråspannmålen. Dessutom blev hon genom Kammarkollegii brev 17/11 1671 tilldelad ett torp i Rånbyn, benämnt Värken, av allt att döma den nuvarande Värkgärdan, nu tillhörig Klockarbostället. Vidare fick hon en utjord i Sunderbyn i Luleå socken på livstid till uppehälle för sig och sina omyndiga barn. Av sönerna blev en, Nils, präst, en annan, Olof, länsman i Wästerbotten, en tredje, Samuel, sockenskrivare in Nederluleå.

The new vicar was a farmer's son from Hapstad in Själevad's Parish and was born about 1610. He matriculated (studentexamen) in the year 1630, ordained priest 1639 and served first as preacher for a count at Rydboholm. In the year 1642 he came as a vicar to Arjeplog, where he according to His Majesty the King's letter of 1646 got his salary in cash raised to 50 "daler" in silver coins per year.The tithing contribution was of many reasons rather meager in this part of the diocese. He worked with great energy to have the scanty Laplandish church adorned and equipped with the necessary vestment. It did not even own a clock, which Hapstadius, however, was able to procure in 1649. He also organized the first parish register in Arjeplog. When he after 20 toilsome years came to Råneå in May of 1662 he had already given his best. During Hapstadius time in Råneå the first parsonage was finished to be built. To the official residence belonged among other things a fishing place and a mill on the north stream in Råneå. This place he had arbitrarily sold to the sheriff Jöns Dagesson. At the court proceedings of March 1695 it was restored to the parsonage. p.40 ... We know very little about Hapstadius life and deed during the Råneå era. The acts are few and laconic. Personal notes are seldom found. Hapstadius died already 1670 and was buried in the chapel. The rests of his tombstone remains to this day. The widow Gertrud, born Nilsdotter, bequeathed to the church on Second Day of Christmas a vestment [for the mass]. She lived yet 24 years after her husband. To judge from the circumstances she and the children were left in greatest poverty. She received two years of mercy, that is to say she was able to remain on the parsonage and receive wages in kind for two years on the condition of taking care of the deputy pastor. According to a note in the church books she was given a part of something called "We build with grain." Besides this she as according to to a letter of 17 of November 1671 given a cottage in Rånbyn, which was called Värken, which probably is the present "Värkgärdan", now belonging to the parish clerk and organist. Furtrher she received a parcel of land in Sunderbyn in Luleå Parish [Nederluleå Parish ] for subsistence for the rest of her life together with her underage children. Of the sons Nils became a priest, another, Olof sheriff in Wästerbotten, a third, Samuel, parish clerk in Nederluleå. Inskrift på en röd kalksten i Råneå Engraved on a red limestone in Råneå. INRI JOANN SO HAPST IUS MATU O 1604 DENATUS A 01 1670 INCHR TO MEA HÄLLEN f.ö. slät